onsdag 25 maj 2016

Såpskurat köksgolv!

Ett skurgolv är ett obehandlat trägolv som får en tålig, vacker ljus yta efter år av slitage och  skurning. Olika golv reagerar olika och gran är det trädslag som blir ljusast. Våra skurgolv av kilsågad gran i kök och hall behöver såpskuras några gånger per år. Vardagsrummet och sovrummen skuras betydligt mer sällan. Där är slitaget inte alls lika stort.

Det är jätteviktigt att man arbetar med kallt vatten. Varmt eller ljummet gör att golven blir gråa i stället för ljusa.

Man börjar med att blöta ner golvet med kallt vatten.



Jag blöter golvet med kallt vatten.
Om det torkar innan man hinner skura får man blöta igen. 


Sen såpskurar jag golvet bräda för bräda, skurar i träets riktning fram och tillbaka. Jag har en skurborste på skaft med ganska hård borst. Den doppar jag i mitt såpvatten som består av 10 liter kallt vatten och 2 dl linoljesåpa. Nästan hela hinken går åt för köksgolvet. Om det är någon fläck som inte vill ge sig kan man ta lite extra såpa just där. Golvet blir inte fläckfritt, men alla fläckar försvagas genom såpningen. Gamla minnen från vinfläckar mm bidrar därmed till den eftersträvansvärda slitagekänslan.



Såpskurning är en härlig syssla! Skönast är att jobba barfota, med bakgrundsmusik! 


När man är nöjd är det dags att först ta upp allt skursmuts med trasan och sedan skölja (med kallt vatten). Jag brukar skölja två gånger så jag får bort all såpa.



Det här går också bra att göra till musik!





Nu sprider sig doften av såpskurat golv i hela huset.



Färdigt resultat! Ett ljust, vackert grangolv. 



Jag passade på att skura köksbordet också. Gick tillväga på samma sätt som med golven.



Nyskurat och liljekonvaljer - härliga dofter i köket!


måndag 23 maj 2016

Äppelblom och vintersquash


Nu blommar aplar och äppelträd för fullt på Mora. Och värmen har kommit tillbaka. Jag jobbar med att sätta ut växter i landen och att rensa ogräs och göra fint.

Jag har tyvärr fått tillbaka en hel del av kirskålen i slänten som jag försökte ta död på under 3 år. De är sååå snabba att skjuta upp bladmassa och därmed begränsa tillväxten på det som står bredvid.



Malus toringo 'John Downie'




Sävstaholms äpplet börjar bli fint, trots mycket dålig grundform med för små grenvinklar.




'Runda rummet' inhägnat med formklippt liguster. Här odlar jag vissa långsamtväxande grönsaker som kål och lök, sommarblommor samt har en bädd som är barnkammare för nya perenner. Åkerö äpplet till vänster vejar för den stora linden bakom och ett gammalt äppelträd blommar i ängen nedanför. 


Broccoli och lök har kommit i jorden. Löken har jag täckt med 3 cm sand (0-8). Squashen flyttade jag till runda rummet från den utsatta och lite omotiverade platsen i gräsmattan. Nu står den under fiberdukstältet bredvid det gamla äppelträdet. En sädesärla hade byggt ett bo i den ihåliga stammen i trädet - vilken trevlig överraskning!

Jag har också gjort iordning en bädd för min vintersquash med ett enkelt klätterstöd. Jag luckrade upp platsen vi har haft ved på där gräset redan var borta. Slog ner tre av de friska störar som vi haft till de hamlade lindarna, som nu klarar att stå utan stöd, och spände upp trädgårdssnöre emellan. Den översta  nivån förankrade jag i garaget och i växthusboden, så att störarna kommer att stå still. Jag planterade mina plantor (vintersquash 'Hubbard Large Blue', musselsquash 'Custard White' och några slingerkrasse) och la på ett lager färskt gräsklipp. Nu är det bara att vattna :) Jag tror att jag ska lägga ut en slang hit, och koppla in automatbevattning. Förhoppningsvis blir det en vacker växtvägg här så småningom.






måndag 16 maj 2016

Vad händer i trädgården?

Under de varma dagarna i förra veckan planterade jag ut en del växter som jag drivit upp inomhus. Det var mest olika salladssorter och grönkål.



Små grönkålsplantor

En vecka tidigare hade jag sått sådant som brukar fungera att så tidigt direkt i bäddarna utomhus. Det var spenat, morot, rädisa, dill och sallad. Jag täckte sådder och växter med fiberduk för bättre tillväxt och eventuellt skydd mot kyla.



Nysått och utplanterat under fiberduk 



Sen kom kallfronten och nu avvaktar jag med fortsatt plantering tills det blir lite varmare igen. Men jag har sått mera sallad och störvaxbönor som ska ut när jorden blir lite varmare.



Direktsådder som börjar titta upp under fiberduken trots det kalla vädret


Förutom sådderna och pysslet med småplantorna så rensar jag ogräs och lägger på ny täckning på de träd och buskar där maskarna ätit upp det vi la på i höstas. Ogräset läggs upp och ner ovanpå täcket. Där får det ligga kvar och torka och bli till täckmaterial. Jag har fått hönsgödsel från granngården som jag lägger på där det behövs, bl a på den nya måbärshäcken, perenna rabatterna och rosorna.


Hallon täckta med sågspån



Jag har även täckt jordgubbarna med sågspån, som vi sparat från rivningen av 60-tals huset. Genom att täcka hela odlingen med det räknar jag med att inte behöva vattna i år.







Efter att ha skördat dagens sparrisar la jag på ca 5 cm sand (0-8mm) på raden. Dels vet jag att sparris egentligen vill växa i sand, dels var det dags att fylla på med något material för att plantorna rest sig ur jorden. Eller egentligen är det väl så att jorden runt plantorna sjunker ihop med åren. Nu får vi se hur de reagerar. Regnet som kommit skadar inte.




Sparrisraden med nytt sandlager på toppen


Sist men inte minst så njuter jag av tulpaner i olika färger som tittar upp på olika ställen i trädgården. Jag försöker att inte bara jobba i trädgården, man måste ju få vila och njuta också.





fredag 13 maj 2016

Våra golv- och takplank har kommit

Nu har våra kilsågade, handhyvlade takplankor i gran kommit från företaget Majorett i Estland.
Ungefär tio ton kom på en lastbil i veckan och ligger nu utanför huset och väntar på att bli till golv och tak inomhus.









Vad är det här som kom med leveransen? Ett planteringskärl! Tack Aivar!


Takplank på väg in



Provisorisk trappa


Klippspiken ser inte ut som den gjorde när vi renoverade gamla huset. 

Det finns tydligen inte längre någon producent av klippspik i Sverige. Den sista svenska tillverkaren var Mustadfors Bruks AB i Dalsland. Därefter har många som säljer klippspik köpt från Skottland. Men även de har nu lagt ner och sålt maskinerna till USA och Indien. Det är troligtvis därifrån vår klippspik kommer. 



Här kan man se de handhyvlade ytorna.








Sticker in med en bild på lerklining - här lägger vi kliningen där taket bryter för att täppa igen lagom mycket. 




Allt virke sett från huset




Matsalen har snart ett färdigt tak



För att få plankorna att ligga tätt hela vägen slår byggarna i kilar innan de spikar fast plankan.


Per inspekterar generalskarven. Hantverkarna är inte bara Ester, de är esteter också.
Titta hur fint springorna mellan planken möter varandra i skarven.

Första lagret lerklining är nästan klart

Nu är det bara några väggar kvar på första lagret lerklining.
Kattvindarna kommer inte att klinas.
Troligtvis inte heller timmerväggen i trappan upp till övervåningen.


Vy från köket mot matsal och vardagsrummet



Vy från vardagsrummet mot köket



Lerklining i hallen



Sovrummet med runda kakelugnen



Sovrummet med rektangulära ugnen. 



Här en bild på den extra nischen vi la på för att gömma ojämnheten i kakelugnens sidobitar.

onsdag 4 maj 2016

Mera bilder

Kameran har slut på batteri och laddaren ligger i stan. Hmmm.
Här kommer dock några bilder från mig fram tills kameran dog.


Måbärshäcken börjar komma jättefint nu. Den grönskar tidigt. Det syns kanske inte riktigt på den här bilden,
men jag lovar att den är på gång nu.



Gamla huset från söder med gärsgårn', växthus och växthusbod i förgrunden.



Gamla huset och bastun sett från sjön 



Nya huset sett från sjön



Gamla huset med den gröna måbärshäcken i förgrunden



Uppreglat för att skapa två badrum.



Första lagret lerklining är färdigt i köket.
Röret som sticker upp till höger i bild är där vi ska ha avloppet, i en arbetsbänk som ska stå där. 

söndag 1 maj 2016

Lerklining


Här ligger materialet och väntar på att omvandlas till lerklining.

   
Spisarna putsades med lerklining tidigare i våras. Nästan alla väggar inomhus kommer också att lerklinas. Lerklining är en gammal teknik som har använts i Sverige sedan minst vikingatid. Lerkliningen, som är en blandning av lera, sand, färsk hästskit, halm och vatten, har en mycket bra värmeisolerande och vindtätande förmåga. Andra fördelar är att det är mycket starkt, har bra bindningsförmåga och är relativt billigt.

OCH materialet buffrar och transporterar fukt. Eftersom vi inte kommer använda några täta material, förutom elkablarna som är i plast, kommer huset i princip att fungera som 50 ton disktrasa, som suger åt sig och släpper ifrån sig fukt. Allt tenderar att utjämna sig och våra naturmaterial kommer ta hand om fukten så det inte bildas mögel.  

Vi har också lerklinat så att skarven mellan grunden och timret täcks liksom i skarvarna där taket möter takfoten. Vi vill ju inte att det ska läcka in luft där utan att uteluft ska sugas in genom de sex rör som vi lagt ner under altanen och som kommer släppas in på olika ställen i huset.

Bästa tid att lerklina är vår och höst, för det får inte torka för snabbt. Timret måste ha torkat och satt sig så mycket som möjligt, eftersom materialet är känsligt för kraftiga stomrörelser. Vi kommer att lägga på två lager. Det första lagret är ca 2 cm och det andra ca en cm. Då byter vi ut halmen mot linhack, som vi tror kan ge en lite slätare yta.

Förr fäste man kliningen på diagonala ribbor, inslagna trätappar eller direkt på timmerytan som flisats upp med en specialyxa. Vi kör direkt på timmerytan utan att flisa.



Här blandas lerkliningen 



Man får känna sig fram till rätt konsistens. Det får inte vara för blött, ej heller för torrt.



Med hjälp av lister får vi rätt tjocklek på det första lagret. De tas sedan bort och läggs igen med klining.



Man får känslan av att rummen minskar i storlek när kliningen kommer på.
Det är också mörkt innan det torkar och det luktar lite hästgödsel...


Tidigare i våras la vi på lerklining i skarven mellan timmer och grund.


Eldragning

Vi har nu börjat dra elen i huset. Vi har markerat ut var alla kontakter och vägguttag ska sitta och fräser in dosor i timmerstommen. Vi kommer att köra enkla lösningar. Inte onödigt många kontakter. Inga infällda spottar som gör hål i de handhyvlade, kilsågade takplankorna. Principen är en kontakt per rum och eventuellt en dimmer till den.














Avtäckning på övervåning och kök!

Idag har vi firat att vi är klara med måleriet på övervåningen och i köket! Här kommer lite bilder på de färdiga rummen. Skönt at...